En dag med mormor
Idag är det torsdag och jag fick äntligen lite tid med mormor!!
Eftersom jag ska bort på lördag och jag hade verkligen ingenting att sätta på mig till kvällen så mormor ville att vi skulle ut och se ifall vi hittade något fint. Hon är söt hon, hon var verkligen hispig över när jag berättade om vem som skulle dit. Det är kul att se att det inte är bara jag som är så kärleksknäpp.
Hursomhelst så åkte vi in och tittade i typ hundra affärer kändes det som, men mormor fick mig att vägra ge upp. Tack gode gud för det!
För att berätta för er andra om varför just min mormor är bäst så kan det blir svårt eftersom ni förmodligen tycker er mormor eller annat är bäst.
Men såhär är fallet, mina föräldrar är två yrkes människor. De satsar otroligt mycket tid åt sitt jobb och ibland kan det bli lite för lite tid åt sin dotter, de var söta och köpte en hund till mig i alla fall. Mormor har alltid varit där och umgåtts med mig enda sedan jag var liten och tagit hand om mig lite mer än vad en mormor ska behöva göra.
Det stödet och den kärleken jag har fått av henne är ovärderlig. Det är också en av de personerna jag skulle ha svårt att klara mig utan.
Eftersom jag ska bort på lördag och jag hade verkligen ingenting att sätta på mig till kvällen så mormor ville att vi skulle ut och se ifall vi hittade något fint. Hon är söt hon, hon var verkligen hispig över när jag berättade om vem som skulle dit. Det är kul att se att det inte är bara jag som är så kärleksknäpp.
Hursomhelst så åkte vi in och tittade i typ hundra affärer kändes det som, men mormor fick mig att vägra ge upp. Tack gode gud för det!
Jag hittade den perfekta klänningen!!


Är den inte vacker? Tack mormor, du är bäst det vet du!
För att berätta för er andra om varför just min mormor är bäst så kan det blir svårt eftersom ni förmodligen tycker er mormor eller annat är bäst.
Men såhär är fallet, mina föräldrar är två yrkes människor. De satsar otroligt mycket tid åt sitt jobb och ibland kan det bli lite för lite tid åt sin dotter, de var söta och köpte en hund till mig i alla fall. Mormor har alltid varit där och umgåtts med mig enda sedan jag var liten och tagit hand om mig lite mer än vad en mormor ska behöva göra.
Det stödet och den kärleken jag har fått av henne är ovärderlig. Det är också en av de personerna jag skulle ha svårt att klara mig utan.

En liten del av mig
Eftersom ni inte har någon aning om vem jag är ska jag berätta lite kort om mig själv.
Jag heter Kajsa Bengtsson, mina vänner kallar mig Kajsabajsa. Jag går i 8an i Sofia skolan i stockholm, är alltså 15 år gammal. Min familj består av min mamma, min pappa och min söta lilla vovve på 1 år, Hugo. Jag har inga syskon och det är jag glad över, om man lyssnar på andra så får man jämt höra hur jobbiga alla syskon är, stora som små. Men vem vet, en dag kanske jag kommer sakna ett syskon?
Farmor och farfar är döda, lika så morfar men mormor lever fortfarande och vi har en jättebra relation till varandra. Ibland brukar jag och mormor plugga tillsammans om så behövs annars kan vi bara bestämma oss för en myskväll med film och massa godis.
Hugo, världens sötaste hund. Inte sant?
Klockan springer iväg, dags för en liten promenad!
Hej så länge!
